packa

packar

packade

packat

Verb

Presens: packar

Preteritum: packade

Supinum: packat

"Vid sina besök har männen enligt åtalet också stulit väskor för att efter stölderna kunna packa väskorna med stöldgods."
"Rasmus Åkesson, 9 år, och Milton Johansson Strömqvist, 12 år, hjälpte till att packa upp."
"De sex männen krossade rutan till JC i Ronneby och började packa in kläder i sina bilar."
"Räddningstjänsten Västra Blekinge larmades strax efter 10 på fredagsförmiddagen och när Olofströmsstyrkan kom till platsen och började packa upp för en räddningsaktion fick hästen plötsligen oanade krafter."
"Vid sina besök har 18-åringen också stulit väskor för att efter stölderna kunna packa väskorna med stöldgods."
"Då blir ditt eget trafikvett allt viktigare – allt från att packa bilen på rätt sätt till att anpassa hastigheten efter väglaget."
"Här är exempel på sådant som är bra att packa ner i sin krislåda."
"Man vill gärna kunna packa upp och känna att det är här man bor."
"– Nu ska vi hem och packa upp och sova lite."
"Klubben arbetar med att samla och packa den snö som finns, enligt Marus Karlsson i den alpina klubben."

trycka ihop, göra att något tar mindre plats