käpp

[tjäp:]

käppen

käppar

käpparna

Substantiv [n]

[tjäp:]

Obestämd singular: käpp

Bestämd singular: käppen

Obestämd plural: käppar

Bestämd plural: käpparna

"– Är du gravt synskadad och gå rmed käpp så kan det inte stå saker överallt som inte stod där dagen innan."
"Stellan Jacobsson är tacksam över att det bara var hans käpp som blev påkörd och att händelsen inte fick allvarligare konsekvenser."
"Han förstod inte vad som hänt men när han kom över vägen stod ett par som förklarade att en hybridbil kört på hans käpp som nu gått i två bitar."
"De vita strecken med spår och dubbar skulle vägleda synskadade med käpp."
"– Ja, Borlänge är ju en ung kvinna och idag är ju inte 70 år så mycket inte ens för en människa, förr när man fyllde 50 år så fick man en käpp."
"Hon stöder sig med sin käpp och tycker att det är smidigt att kunna följa tävlingarna tillsammans med sin väninna i Säter."
"Vid en grensling av en käpp ådrog hon sig en fraktur på fotleden – i dagens första åk dessutom – så nu börjar Rättviks världsstjärna en kamp mot klockan för att vara konkurrenskraftig vid VM i Cortina 20 februari."
"De vi träffade på 60-plusmässan är inte tanter och farbröder med hatt, käpp och handarbete utan sysslar numera med helt andra saker."
"– Jag använder vit käpp för att ta mig fram och jag måste betala 150 kronor för varje vit käpp och jag gör av med 4-5 per år, säger Annika Östling."
"– Jag använder vit käpp för att ta mig fram och jag måste betala 150 kronor för varje vit käpp och jag gör av med 4-5 per år, säger Annika Östling."

grov pinne oftast med runt eller kvadratiskt tvärsnitt