beklämd

Adjektiv

"- Jag blir beklämd och samtidigt blir jag upprörd."
"” Blir beklämd ”"
"– Man blir beklämd när man hittar rena barnkammare i granarna."
"IVO:s kritik gör Sune Håkansson beklämd."
"– Som arrangör och som människa blir man ju besvärad och beklämd över när sånt här händer på festivaler och på andra håll i samhället, säger Erik Ohlsson som är kalasgeneral."
"– Jag blir beklämd över att man raljerar över metoo-rörelsen även i dag."
"– Jag blir beklämd och tycker att det värsta är att man lurar barn och ungdomar som säljer häftet för sina klubbar, säger Ann-Gerd Bergdahl, som också har sålt och köpt häftet, men nu kommer sluta med det."
"Det gör att jag känner mig oerhört beklämd över detta, det är är en skandal, säger Johan Andrée, museichef för Beredskapsmuseet"
"– Det är klart att man blir beklämd och bekymrad, både för personalens del givetvis, att de får ha en sådan här arbetsplats."
"Men sedan blir man också beklämd för barnens skull, dom mår ju också dåligt."

i nedslagen sinnesstämning; betryckt, ängslig