sjörövare

sjörövaren

sjörövare

sjörövarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: sjörövare

Bestämd singular: sjörövaren

Obestämd plural: sjörövare

Bestämd plural: sjörövarna

"600 sjörövare intog Karlskrona"
"Som traditionen bjuder klär sig förskolebarn i Karlskrona ut sig til sjörövare en dag om året och tar över de centrala delarna av stan."
"Sigtuna brändes på 1100-talet av slavjagande ester, men svenskar togs också som slavar av nordafrikanska sjörövare under en 300-årsperiod fram till början på 1800-talet, då över en miljon européer fördes till slaveri i nuvarande Marocko-Algeriet-Libyen."
"Han ligger bakom både ord och bild i barnböcker som ” Skrot-Nisse ”, ” Pelle hjälper en riddare ”, ” Örnis bilar ”, ” Morfar är sjörövare ” och ” Mannen med det röda äpplet ”."
"Inte blev det sämre av att Jonas Wahlström var utklädd till sjörövare och hade en papegoja på sin ena axel."
"– Den börjar i ren vikingatid från 900-talet och fortsätter sedan ända tills dess att den blir plundrad år 1536 av ett gäng sjörövare som kommer förbi."
"I helgen intar pirater och sjörövare Länsmuseet i Kalmar."
"Traktens unga får komma dit för att lära känna sjörövare och pirater."
"I helgen intar pirater och sjörövare Länsmuseet i Kalmar, och traktens unga får komma dit för att lära känna kalmartraktens egna sjörövare och pirater genom tiderna."
"I helgen intar pirater och sjörövare Länsmuseet i Kalmar, och traktens unga får komma dit för att lära känna kalmartraktens egna sjörövare och pirater genom tiderna."

person, som med hjälp av fartyg, rånar eller stjäl till sjöss