grymhet

grymheten

grymheter

grymheterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: grymhet

Bestämd singular: grymheten

Obestämd plural: grymheter

Bestämd plural: grymheterna

"Påföljden blev livstids fängelse på grund av den synnerliga grymhet kvinnan mördades med."
"Det är inte särskilt långt mellan omsorg och grymhet."
"Patagonia skriver på sin hemsida att de är chockade över den grymhet Peta avslöjat, och har nu helt och hållet upphört att köpa in ull tills de hittar en leverantör som kan garantera att ullen kommer från en etiskt försvarbar produktion."
"I domen skriver tingsrätten : ” Det finns i det nu aktuella fallet emellertid ingenting som tyder på att NN agerat med någon särskild grymhet eller att dödandet varit särskilt utdraget eller medfört onödigt lidande. ”"
"Det är ett ofattbart och groteskt våld, en omänsklig grymhet."
"” Skildringar från 1915 vittnar om skoningslös grymhet ”, säger utrikesminister Ann Linde ( S ) i en kommentar till SVT Nyheter."
"Skildringar från 1915 vittnar om skoningslös grymhet."
"Där finns det obändiga hoppet trots mötet med grymhet och barbari."
"Fångarna har stämt Louisiana för grymhet."
"Även för fortsättningen på torsdagen var temat våld, grymhet och orättvisa och gränsdragningar för konsten."