vinkningen
vinkningar
vinkningarna
Substantiv [n]
Hur böjs ordet vinkning på svenska?
Obestämd singular: vinkning
Bestämd singular: vinkningen
Obestämd plural: vinkningar
Bestämd plural: vinkningarna
Hur används ordet vinkning
- "Oredsson förklarade genom sin försvarare ej skyldig och menar att gesten på bilden var en vinkning och inte en hitlerhälsning."
- "Oredsson själv hävdar att den höjda armen i själva verket är en vinkning till de motdemonstranter som samlats i samband med Nordiska motståndsrörelsens möte i Liljeqvistska parken."
- "Oredsson själv har hävdat att den höjda armen som syns på fotografiet i själva verket är en vinkning till de motdemonstranter som samlats i parken och till några av dem som varit utklädda till clowner."
- "Fötter, armbågar, nickningar eller en enkel vinkning."
- "På vägen ut från salen gav ASAP Rocky sin mamma ett stort leende och en vinkning."
- "Byt kanal med en vinkning"
- "- Det är en vinkning om vart vi är på väg."
- "Estelles kungliga vinkning en succé"
- "Estelles kungliga vinkning en succé"
- "Då flög besättningen över studenterna och gjorde en vinkning så årets landning var en nyhet."
Möjliga synonymer till vinkning
Relaterat till vinkning
beteckning
- ansiktsuttryck
- antydan
- antydning
- axelryckning
- fingeralfabet
- fingerspråk [ språk ]
- fingervisning
- flöjel
- flöjel stång
- gest
- gestikulation
- gestikulering
- kompass
- kurs [ bildligt ]
- ledstjärna
- mimik
- min
- minspel
- minspråk
- mångubben
- nick [ vardagligt ]
- nordstjärna
- pantomim [ teater ]
- pantomim [ kultur ]
- pekfinger [ anatomi ]
- pekfinger [ kropp ]
- polstjärna [ astronomi ]
- polstjärna [ himlakroppar ]
- riktlinje
- riktpunkt [ militärväsen ]
- stjärnbild [ astronomi ]
- uppsyn
- utpekning
- vindflöjel
- vink
- vinkning
- visare
- visartavla
- åtbörd
- åthävor
- ögonkast
- ögonmärke
- ögonspråk