tvåhjuling

tvåhjulingen

tvåhjulingar

tvåhjulingarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: tvåhjuling

Bestämd singular: tvåhjulingen

Obestämd plural: tvåhjulingar

Bestämd plural: tvåhjulingarna

"Och nu är han framme vid målet för resan efter att ha cyklat sig igenom nio länder med start från Nordkap, den nordligaste delen av Europa, till den sydligaste delen av Europa, Tarifa i Spanien tillsammans med Elin, som cyklat på vanlig tvåhjuling under resan."
"En tvåhjuling och två trehjulingar, varav en med elassistans."
"Full fart när barn med funktionsvariationer fick lära sig cykla tvåhjuling"
"Var beredd på att bli stoppad och kontrollerad av polisen när du är på väg till jobbet med din tvåhjuling de närmsta två veckorna."
"Också Örebro län är ett högriskområde för att bli av med sin tvåhjuling."
"Velociped, stålhäst, tvåhjuling eller cykel."
"Genom att bjuda in företag till tävlingen Heja cykeln hoppas nu Örebro kommun att fler ska välja tvåhjuling framför fyrhjuling."
"Vi som kör tvåhjuling vet ju hur utsatta vi är på vägarna."
"– Han har cyklat en bra bit, hans åttaåriga syster som cyklade på en tvåhjuling bredvid tappade honom, så han fick ordentligt med fart."
"Vi som kör tvåhjuling vet ju hur utsatta vi är på vägarna, att då slarva själva med en så banal sak som blinkers är inte ok, säger Maria Nordqvist, politisk sekreterare på Sveriges Motorcyklister."

fordon med två hjul, ofta om barncykel|barncyklar i jämförelse med trehjuling