intervjuare

intervjuaren

intervjuare

intervjuarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: intervjuare

Bestämd singular: intervjuaren

Obestämd plural: intervjuare

Bestämd plural: intervjuarna

"Fick detaljerade sexfrågor av falsk intervjuare"
"En kvinna från Bräkne-Hoby blev uppringd av en falsk intervjuare som ställde frågor om sexualvanor."
"– Vi hoppas det kan fungera för en hel del av våra intervjuare, säger Yvonne Pernodd."
"Allra sämst tjänar, enligt ny statistik från SCB, marknadsundersökare och intervjuare, skriver Di.se."
"SCB bekräftar att det funnits problem med leveranser, arbetsmiljön och att det upptäckts brister hos intervjuare."
"Och gjorde sig av med ett stort antal äldre och erfarna intervjuare."
"Det fick bland annat följden att Mind ibland höll egna utbildningar för ny personal och att intervjuare ibland deltog utan att ha gått någon utbildning över huvudtaget"
"Medlyssningen av Minds intervjuare visade att de i högre grad har avvikit från formulären, ställt ledande frågor och feltolkat svar."
"Vi landade tidigt 2019 i tilläggsavtalet som var vårt sätt att lösa situationen genom att ge dem lite mer pengar för att kunna anställa fler intervjuare."
"SCB uppger att man varit medveten om den bristande arbetsmiljön och lämnat synpunkter om antalet intervjuare per rum, värmen, samt behovet av skärmar för ljuddämpning och minskad överhörning."