bemästra

bemästrar

bemästrade

bemästrat

Verb

Presens: bemästrar

Preteritum: bemästrade

Supinum: bemästrat

"– Det finns ett ordspåk eller någonting som säger att för att man ska bemästra någonting krävs det 10 000 timmars hårt arbete."
"Enligt räddningsledare på plats, Håkan Andersson, såg det väldigt illa ut när de kom till platsen, men rökdykare gick in och lyckades tillsammans med de övriga brandmännen bemästra brandhärden."
"Och den lokala polisstyrkan kan inte bemästra de problemen, sa länspolismästaren Olof Styrman till SVT i maj 1990."
"Polis och brandkår fanns på plats, men såg av bilderna att döma ut att ha svårt att bemästra branden."
"Det är absolut inte något vi lärt oss bemästra, säger Lars Magnusson."
"Instrumentet har utformats i Storbritannien men nu är det alltså barnen i Laholms tur att försöka bemästra det nya instrumentet."
"Men trots förberedelser har problemen visat sig svåra att bemästra."
"Branden ” kröp ” okontrollerat, och var därför svår att bemästra."
"– Mobiltelefoner kan vara svårt både för vuxna och barn att bemästra – det bränner lite i fickan."
"Dem har man lyckats bemästra."