äventyrare

äventyraren

äventyrare

äventyrarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: äventyrare

Bestämd singular: äventyraren

Obestämd plural: äventyrare

Bestämd plural: äventyrarna

"För även om han ser rätt oskyldig ut så är det en riktig äventyrare som döljer sig där bakom."
"Saab borde aldrig ha sålts till en äventyrare"
"När den amerikanska biljätten General Motors sålde Saab till en äventyrare utan egna pengar kunde det bara sluta på ett enda sätt : Konkurs."
"Rutinerad äventyrare"
"– Jag ser mig inte som en äventyrare, men äventyrlig är jag nog."
"Men när SVT Nyheter Halland ringer upp henne för att prata om hennes nästa utmaning i seglingstävlingen Tall Ships Races hävdar hon bestämt att hon inte är någon äventyrare."
"Det har ett gäng äventyrare och båtbyggare från Ostindiefararen bestämt sig för."
"Man får själv välja om det är en flicka eller en pojke, om det är en äventyrare eller någon som har råkat ut för en katastrof."
"Konkursexpert : Muller en äventyrare"
"- Det här är en internationell äventyrare."

En äventyrare är en person som sysslar med äventyr eller extremsport. https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ventyrare