ockupation

ockupationen

ockupationer

ockupationerna

Substantiv [n]

Obestämd singular: ockupation

Bestämd singular: ockupationen

Obestämd plural: ockupationer

Bestämd plural: ockupationerna

"Sovjets ockupation av Afghanistan"
"Hen säger också att anklagelserna om ockupation av kyrkolokalen är befängda."
"Som skäl angavs bland annat Israels ockupation av västbanken och att Israel inte följer internationell rätt."
"Då angavs skälet vara bland annat Israels ockupation av västbanken och att Israel inte följer internationell rätt."
"– Men det var ingen ockupation."
"Det är organisationen Western Sahara Resource Watch som granskat rederiet, och som kritiserar företaget för att förse Marockos militär med olja, och därmed möjliggör landets ockupation av Västsahara."
"En ockupation som FN och Internationella domstolen i Haag fördömer och som nu pågått i 40 år."
"När säkerhetsläget förvärrades efter Rysslands ockupation av Krim sökte Sverige i stället tätare kontakter med Nato, bland annat i värdlandsavtalet från 2014."
"Samtidigt hotar Turkiets president EU om unionen skulle stämpla offensiven som en ockupation."
"Ett effektivt system för att rycka landet ur den desperata fattigdom som rådde efter 35 år av japansk kolonial ockupation fram till 1945 och Koreakrigets förödelse därefter."
"Gunilla Carlsson ( M ) anser att skriften, som har titeln Kolonialism och apartheid – Israels ockupation av Palestina, är för hårt vinklad."