krispolitik

krispolitiken

(-)(-)

Substantiv [n]

"Detta är ett skifte efter de senaste årens krispolitik i USA i spåren av finanskrisen 2008."
"– Vi har valt att inte lägga en mer traditionell krispolitik som att ge mer pengar till kommunerna."
"När oppositionen nu presenterar sina alternativ till regeringens krispolitik framträder två tydliga huvudfrågor."
"Trots att det är viktigt att fortsätta hålla nere smittspridningen betonade Löfven även att arbetet med att omställningen från krispolitik till långsiktiga investeringar nu är inledd."
"Regeringens krispolitik får kritik i rapport"
"I så fall måste Juholt ägna sig åt krispolitik, något han inte bäddade för i söndagens tal."
"En minoritetsregering, som den Fredrik Reinfeldt nu leder, har svårare att driva igenom en krispolitik än en regering som har majoritet i riksdagen."
"- Som vi ser det ger rådet ett gott betyg för den krispolitik vi har fört, säger Borg och jämför med andra länder."
"- Vinterns dramatik var av historiska mått, men den har också mötts av en krispolitik av historiska mått."
"Kritik mot regeringens krispolitik"