känslomänniska

känslomänniskan

känslomänniskor

känslomänniskorna

Substantiv [n]

Obestämd singular: känslomänniska

Bestämd singular: känslomänniskan

Obestämd plural: känslomänniskor

Bestämd plural: känslomänniskorna

"– Jag är ju trots allt en känslomänniska och kände att jag var tvungen att få ur mig min ilska."
"– Jag är ju en känslomänniska så jag grät faktiskt en skvätt, avslutar Patric Ljungren och skrattar."
"– Jag är en känslomänniska."
"Jag är en känslomänniska och jag tror att det är hyfsat lätt att hitta det inom idrott och det är någonting unikt."
"Som allsvensk fotbollstränare har Axén gjort sig känd som en känslomänniska som säger vad han tycker i alla lägen."
"Bert Robertsson är något av en känslomänniska."
"Jag är en känslomänniska och går mycket på det."
"– Jag är ingen känslomänniska och jag har känt till det här i en vecka, men jag är så klart väldigt glad."
"Jag är också känslomänniska, men Peter är ännu mer känslomässig just där."
"– Jag är ju en känslomänniska, så man blir rörd när man ser killarna göra en insats som i dag."