friskhet

Substantiv

friskheten

(-)(-)

Substantiv [n]

"Ett bär med höga smaker och fin balans mellan friskhet och sötma."
"Ett mycket intensivt sött bär med lite lägre friskhet."
"Saftigt, sött med friskhet av nyslaget klöver, smultron, kanderat socker och grapefrukt."
"Ett nyansrikt, klassiskt gott bär där sötma, aromer och friskhet är i fin balans."
"Doften är rak och ren med en hög distinkt friskhet av citrusfrukt och röda äpplen."
"Mjukt och flödande saftigt bär med välintegrerad friskhet."
"Med ” livsmedelssäkerhet, sundhet, renhet, friskhet, enkelhet, etik och kultur, god djurhälsa och miljö ” ska matlandet Frankrike utmanas."
"Alla kockarna skrev under de tio punkterna som bland annat slår fast att köket ska ” uttrycka den renhet, friskhet, enkelhet och etik som vi gärna förknippar med vår region, avspegla de växlande årstiderna i måltiderna och bygga på råvaror som produceras i vårt klimat, landskap och vatten ”."
"Man klättrar även när det kommer till lärartäthet och friskhet bland lärare."
"” Hela systemet går ut på att man intygar spelarnas friskhet ”"