flaxa

flaxar

flaxade

flaxat

Verb

Presens: flaxar

Preteritum: flaxade

Supinum: flaxat

"Men så fick jag se han flaxa iväg, berättar Bengt Perols."
"Han utförde ett mellanting mellan att studsa och flaxa och han nådde bollen strax innan han själv kraschlandade in i stolpen."
"Genom att flaxa med ben och armar så hoppades hon lyfta, dock utan att lyckas."
"Men båda hagelskotten som lämnar piporna missar och ripan kan oskadd flaxa vidare."
"Och troligen kommer framtidens drönare att flaxa med vingarna."
"Den 30-årige quarterbacken kan först skrika ut falska order, sedan flaxa med armarna för att med hemliga signaler styra om spelet i sista stund och efter att ha förvirrat försvaret slutligen kasta en perfekt passning till touchdown."
"– Man ska inte komma springandes bakom hästen för att inte bli sparkad eller flaxa med påsar och kasta burkar i närheten av oss."
"Eller ja, lite ansträngande är det nog att flaxa med vingarna i upp till 80 gånger per sekund – men åtminstone för oss som är fast nere på marken så ser det alldeles lekande lätt ut."
"Ska man flaxa med armarna och ta så korta snabba steg som möjligt?"
"Med sina gigantiska vingar och korta ben var den som gjord för luften men klumpig på land; alltför stor för att kunna lyfta stillastående från marken genom att flaxa med vingarna."