fakir

fakiren

fakirer

fakirerna

Substantiv [n]

Obestämd singular: fakir

Bestämd singular: fakiren

Obestämd plural: fakirer

Bestämd plural: fakirerna

"Så ska vi till den traditionella gatufestivalen i Halmstad, där musiker, lindansare och till och med en fakir uppträder."
"Martin Lundström, fakir, fångade ett märkligt fenomen på torsdagen."
"Med på scenen fanns också en strippa och en fakir."
"Däremot finns det Lundaspexare, en fakir och hundratals försäljare."
"Vi har en hårdkokt fakir som sticker saker i huvudet och får folk att försvinna."
"” Vi har en hårdkokt fakir ”"
"Hans första yrke när han kom till Sverige för trettio år sedan var fakir och svärdslukare exempelvis på Malmös gågator och torg."
"Som inspirationskälla anger han såväl Bellman, Falstaff fakir som det nordiska kynnet."

Fotograf: Wikipedia

helig orientalisk fattigmunk, faqir, undergörare