uppförsbacke

uppförsbacken

uppförsbackar

uppförsbackarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: uppförsbacke

Bestämd singular: uppförsbacken

Obestämd plural: uppförsbackar

Bestämd plural: uppförsbackarna

"Vi har haft en tung uppförsbacke."
"– Vi har inte haft den typen av motstånd tidigare, så självklart så var det en enorm uppförsbacke förra året."
"Min tolkning är att de kände att vi har en rejäl uppförsbacke att jobba med givet den situation vi går in i."
"Och under säsongen har publiksiffrorna varit låga, vilket gör att laget nu har en brant uppförsbacke att ta sig an."
"Just nu står vi i en enormt tung uppförsbacke."
"Skulle HIF förlora blir det en brant uppförsbacke för att klara sig undan nedflyttning."
"Det hade gett oss en rejäl uppförsbacke om vi tvingats gå in i en ny säsong med ett minus."
"– På grund av en dålig första halvlek tvingas vi kämpa i uppförsbacke."
"Det blev en tung uppförsbacke redan tidigt i matchen när gästerna sprang iväg till en 1-6-ledning."
"- Det kändes som att cykla i uppförsbacke även i nedförsbackarna."

backe som lutar uppåt (i den underförstådda (färd)riktningen)