straffbarhet

straffbarheten

(-)(-)

Substantiv [n]

"För straffbarhet krävs, enligt domen, att oaktsamhet ska nå en viss nivå."
"I regeringens förslag ingår förutom hårdare straff också att ta bort kravet på dubbel straffbarhet, vilket betyder att personer som köpt sex utomlands skulle kunna straffas för det i Sverige."
"Vidgad straffbarhet"
"Biståndsminister Carin Jämtin säger till SVT att det går lättare nu sedan kravet på sk dubbel straffbarhet slopades i fjol."
"Bland annat ska kravet på dubbel straffbarhet slopas."
"Han tillägger att lagen redan har ändrats vad gäller mutor via tredje part i utlandet och att det är oklart om det skulle vara önskvärt att frångå så kallad dubbel straffbarhet som princip."
"Att frångå dubbel straffbarhet, det vill säga att en handling ska vara ett brott i båda länder, ställer han sig också frågande till."
"Avsaknad av ” dubbel straffbarhet ” kan vara ett sådant hinder."
"Luleå tingsrätt skriver i sin dom att inlägget ” tveklöst uttrycker missaktning för en grupp av människor med anspelning på ras och hudfärg ” och har publicerats på en öppen facebooksida där det varit synligt för ett flertal personer och ” har därmed fått den spridning som krävs för straffbarhet ”."
"Samtalet vid juristklubben handlade om dubbel straffbarhet, det vill säga principen att man inte ska kunna bli straffad två gånger för samma brott."