medhjälpare

medhjälparen

medhjälpare

medhjälparna

Substantiv [n]

Obestämd singular: medhjälpare

Bestämd singular: medhjälparen

Obestämd plural: medhjälpare

Bestämd plural: medhjälparna

"Flera medhjälpare tros ha underlättat 29-åringens affärer genom bilförsäljningar och hantering av stora belopp."
"Polisen kom strax efter till platsen och grep 25-åringens medhjälpare som forfarande var kvar vid den krockade bilen."
"Eventuellt kan flera medhjälpare till bedrägerierna komma att identifieras, men åklagaren vill i nuläget inte kommentera om någon ytterligare har delgivits misstanke."
"Rätten ansåg sig inte kunna avgöra om 28-åringen agerat själv, haft en medhjälpare eller fått gärningen berättad för sig i efterhand."
"Bedrägerihärvan växer – medhjälpare utreds för penningtvätt"
"Nu åtalas 38-åringen, tillsammans med en 42-årig medhjälpare, för försök till grovt bedrägeri."
"Även en medhjälpare till företagaren åtalas, för att ha satt fast fakturor med kniv på kundernas ytterdörr."
"Det ledde till att han vid ett flertal tillfällen uttalade hot över telefon, samt även tog sig till parets hem ett flertal gånger tillsammans med en medhjälpare."
"Misstankarna mot de båda krögarna väcktes sent i det som från början var ett spaningsärende mot en misstänkt storförsäljare och två medhjälpare i Stockholmsområdet."
"Misstänkt medhjälpare häktas efter bankrån"

ekonomi

religion

person eller föremål som hjälpa|hjälper en annan person eller ett annat föremål med något