flinta

flintan

flintor

flintorna

Substantiv [n]

Obestämd singular: flinta

Bestämd singular: flintan

Obestämd plural: flintor

Bestämd plural: flintorna

"Förutom fynd med flera tusen år på nacken, till exempel föremål av flinta från stenåldern, räknar arkeologerna också med att hitta saker som är yngre än så."
"– Vi har hittat ungefär 60 lämningar av hus, massor med flinta och eldstäder, säger Carl Persson, projektledare för utgrävningen."
"Enligt Robert Hernek på Bohusläns museum har man hittat flinta och en härd på platsen."
"Forskarna, som publicerar sina fynd i tidskriften Nature, hittade fossilet i en grotta bland redskapsrester av flinta."
"De instrument som används under konserten har byggts av kalk och flinta från klippan."
"Jag älskar ju de här två personerna : Mikael Blomqvist som är stabil och rejäl och så Lisbeth Salander som är som flinta, som slår tillbaka."
"Tidigare gick man mycket in för att mäta flinta."
"Vi har hittat flinta och vi har hittat en härd också,"
"På ben från en kronhjort syns till exempel tydliga spår efter slaktyxan i flinta."
"Men en bit flinta som använts som en pilspets har hittats, den bedöms vara ungefär 4 000 år gammal."

Fotograf: Wikipedia

en hård, grå bergart, från vilken sten använts i tillverkningen av vapen och framställandet av eld