snyfta

snyftar

snyftade

snyftat

Verb

Presens: snyftar

Preteritum: snyftade

Supinum: snyftat

"” Denna svensktopp har i mer än ett halvt sekel fått oss att snyfta och skratta och sjunga tillsammans ... Från hjärtat av svensk showbiz har han skrivit in visor, chansoner, kabarénummer och poprefränger i vårt gemensamma allsångshäfte ”, fortsätter motiveringen."
"- Hon började nästan snyfta, säger Julia Eklund, vittne till händelsen."
"När målsägarbiträdet pratar om skadestånd börjar offrets mamma snyfta, men hon lugnar sig och rätten väljer att fortsätta."
"- Det hände under en invägning en gång, efter en matchlottning, så börjades det snyfta, säger Caroline Ek med ett skratt."
"En person på tredje våningen hörde kvinnan snyfta och då mannen förstod att han var iakttagen drog han upp henne."
"I en video hörs den som filmar snyfta."
"– Hon är rädd och jag vill inte tvinga henne till något, säger 35-åringen och börjar här snyfta högt."

gråta tyst, ge ifrån sig snyftningar