kurrar
kurrade
kurrat
Verb
Hur böjs ordet kurra på svenska?
Presens: kurrar
Preteritum: kurrade
Supinum: kurrat
Hur används ordet kurra
- "– Hemma brukar vi äta tolv, halv ett, då brukar magen börja kurra."
- "– Ibland så börjar det kurra i magen, och jag jobbar dåligt."
- "Katterna kan jama, kurra, lägga sig ned och slicka på tassen."
- "Trots att hon går på batteri kan hon jama, kurra, lägga sig ned och slicka på tassen."
- "På Östermalm får man kurra sig fram, säger Lasse Wretman."
- "” På Östermalm måste man ju kurra sig fram. ” ” Det är mycket konstigt i snörena där. ”"
- "” På Östermalm måste man kurra sig fram ”"
- "– När magen börjar kurra sliter jag mig från skärmen för att äta någonting, säger hon."
- "” Han var en hjälte till sin sista dag i livet, jamade åt oss hela dagen för att vi skulle klappa honom eller komma och sitta på sängen med honom och låta honom gosa och kurra i timmar i våra knän."
frambringa eller avgiva dämpat, bullrande ljud
Relaterat till kurra
ljudupprepning
- brusa
- bullra
- chevrottera
- gnata
- gnola
- idissla
- joddla
- kackla
- kimma
- klirra
- klucka
- klämta
- knäppa som ett ur
- kurra
- kvillra
- kvittra
- kälta
- käxa
- mullra
- nynna [ musik ]
- omtugga
- picka
- pladdra
- prassla
- ramla
- rassla
- repetera
- ringa i öronen
- rossla
- skallra [ allmänt ]
- skramla
- slamra [ allmänt ]
- smattra
- smågnola
- surra
- susa
- tassa [ vardagligt ]
- tassla
- ticka [ vardagligt ]
- tissla
- traska
- tremulera [ musik ]
- trumma
- upprepa [ allmänt ]
- återskalla