avstötning

avstötningen

(-)(-)

Substantiv [n]

"En person i Hälsingland fick schizofrenimedicin på Apoteket istället för medicin mot avstötning av ett transplanterat organ."
"En person i Hälsingland fick schizofrenimedicin på Apoteket istället för medicin mot avstötning av ett transplanterat organ."
"Livmödrarna väntas hålla för upp till två barn och tas sedan ut, främst för att kvinnorna inte ska behöva medicinera mot avstötning resten av livet, uppgav Brännström för TT i våras."
"Ingen avstötning"
"Eftersom vävnaderna inte var kroppsegna finns dock risken för avstötning, en risk som försvinner när patienten själv agerar ” växthus ” eller står för delarna som transplanteras."
"– Det är en ganska våldsam avstötning där modern visar att ” nu får du klara dig själv ”, och sparkar bort kalven, säger informatör Niklas Dahl på Älgskadefondsföreningen."
"Transplantation av celler till hjärnan innebär risk för tumörer och avstötning, risker som skulle kunna bemästras med den nya tekniken."
"Brutal avstötning"
"Genombrottet banar väg för transplant- ationer utan risk för avstötning."
"Men en virusinfektion ökar alltid risken för en så kallad kronisk avstötning, alltså att den transplanterade lungan får allt sämre funktion."