knäveck

knävecket

knäveck

knävecken

Substantiv [t]

Obestämd singular: knäveck

Bestämd singular: knävecket

Obestämd plural: knäveck

Bestämd plural: knävecken

"- Han fick skador i armen, handen, huvudet och ett knäveck, säger Paul Edenström, vakthavande befäl vid polisen i Gävleborg, till TT."
"- Han fick skador i armen, handen, huvudet och ett knäveck, säger Paul Edenström, vakthavande befäl vid polisen i Gävleborg, till TT."
"Nu är det återigen dags att kolla i arm- och knäveck efter fästingar."
"Han hann varken reagera eller vända sig om innan det spreds en obeskrivlig smärta från hans knäveck."
"– Han fick skador i armen, handen, huvudet och ett knäveck, säger Paul Edenström, vakthavande befäl vid polisen i Gävleborg."
"– Bra, förutom att båda har ont i höger knäveck."
"Gustav Rydahl drog under matchen omkull en av Frölundaspelarna, enligt disciplinnämnden genom att dra honom bakåt i axeln, samtidigt som han satte ett ben i Frölundaspelarens knäveck."
"I slutet av andra perioden skulle HV-spelaren Max Wennström få matchstraff – det efter att han sparkat mot Melarts knäveck."
"Han hängde knäveck på en stång men föll med nacken före i marken."
"Det är omöjligt att hänga i knäveck på en metallstång med kläder på."

området bakom knät, på andra sidan knäskålen