berättarförmåga

berättarförmågan

(-)(-)

Substantiv [n]

"Unik berättarförmåga"
"– Hans största bedrift var att kombinera sin unika berättarförmåga med kompetensen att gräva fram svåråtkomliga statistiska uppgifter från till exempel världsbanken."
"” Sonya Hartnett är en av den moderna tonårsromanens främsta förnyare som med lysande berättarförmåga skildrar ungas villkor utan att väja för livets mörka sidor ”, skriver juryn."
"Hon har en enorm berättarförmåga så det stoppar inte oss, säger han och ber Vera berätta om hur låten Min största storasyster kom till."
"Jordi Arkös gedigna konstnärliga bakgrund, hans tekniska skicklighet och bredd, tillsamman med en unikt berättarförmåga gör honom till en av samtidens mest betydande konstnärer."
"Detta gör hon med språklig virtuositet och lysande berättarförmåga : hennes verk blir en kraftkälla ”, lyder juryns motivering."