tillbringare

tillbringaren

tillbringare

tillbringarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: tillbringare

Bestämd singular: tillbringaren

Obestämd plural: tillbringare

Bestämd plural: tillbringarna

"Gården har heller inget godkänt dricksvatten, ändå stod två tillbringare med vatten framme vid serveringsbordet."
"In kommer redskap, skålar, tillbringare och annat i glas, keramik, trä och metall."
"Först urartade festen och kvinnan slog sin pojkvän i huvudet först med en kaffekopp och sedan med en tillbringare."
"Men festen urartade och efter att först ha slagit sin pojkvän i huvudet med en kaffekopp och senare med en tillbringare tände hon en rökfackla."
"Festen urartade och efter att först ha slagit sin pojkvän i huvudet med en kaffekopp och senare med en tillbringare tände hon en rökfackla."
"Jag har också flera dunkar och tillbringare fulla med vatten."
"– I den mån man kan är det bra att undvika vattenspridare, låt inte vattenkranen stå på och ställ in en tillbringare i kylen så slipper man ta nytt vatten."
"Det blir mycket glass och extra tillbringare med läskande drycker."
"• Det serveras ett helrör starksprit i en tillbringare efter klockan 01.00, vilket inte är tillåtet enligt stadens riktlinjer."
"• En okänd kastar en tillbringare i ansiktet på en kvinna som tvingas uppsöka sjukhus."

kärl för servering /av vätska/