sucka

suckar

suckade

suckat

Verb

Presens: suckar

Preteritum: suckade

Supinum: suckat

"Skumpandes upp till en bergsby såg jag utanför bilfönstret hur bönderna gick bak sina oxar, det snöade snett underifrån, och åkrarna var så steniga att till och med en smålänning skulle sucka."
"Cevianmannen visade vad han tyckte om pläderingen genom att med jämna mellanrum sucka djupt och skaka på huvudet."
"Robert tillåter sig att sucka :"
"Men sucka inte över dåligt väder, det finns flera fördelar med att det inte är någon värmebölja – som mindre getingsurr och rödbrända axlar."
"Där tog Stellan Skarsgård bara ut ett arvode på 100 euro ( vilket fick hans agenter att sucka högljutt )."
"– När jag slutligen kom ut därfrån kom jag på mig själv med att sucka djupt och vara alldeles svettig."
"– Folk har ingen förståelse för att jag behöver sitta och brukar himla med ögonen och sucka när jag ber att få sitta."
"” Man hörde dem sucka när de ropade mitt namn ”"
"Skeptikernas glädje över e-postmeddelandena har fått de klimattroende att sucka."
"Där kan jag och Firat sitta och filosofera och sucka över en orättvis värld."

ge ifrån sig en suck, en speciell form av ljudligt andetag, oftast som uttryck för någon slags missnöje