pokal

Substantiv

pokalen

pokaler

pokalerna

Substantiv [n]

Obestämd singular: pokal

Bestämd singular: pokalen

Obestämd plural: pokaler

Bestämd plural: pokalerna

"I somras vann 17-årige karlskronabon David Ronnefalk ytterligare en pokal när han tog hem Europamästerskapet i radiostyrda bilar."
"Luleå vann förra året och tillverkade då en egen pokal, solbucklan."
"Både att få en Champions League-plats men även att lyckas komma i toppen av ligan och pokal ( tyska cupen ), säger Fridolina Rolfö."
"En timma söderut kommer Malmö FF under söndagen att lyfta Lennart Johansson pokal som mästare i Allsvenskan."
"En jury bedömer bilarna och pokal, blommor och ära utlovas till bästa bil under utställningen."
"I skyltfönstret till Gustafssons cigarraffär står en stor pokal, en gratulation från Svenska Spel till den sålda drömvinsten i somras."
"Den ärofyllda fjärdeplatsen innebar att Linus fick åka hem till Habo med ett diplom, en pokal och konditorkläder."
"I dag drömmer han om att en dag få lyfta Lord Stanleys pokal över axlarna."
"När får vi se dig lyfta Lord Stanley pokal över dina axlar?"
"Resan som skulle leda till ännu en pokal i bokhyllan började i Tel Aviv – och en stund senare konstaterade Wetterberg att det andra resmålet var Vimmerby efter en ledtråd om det tyska ordet för ” alltid ”."

Fotograf: Wikipedia

bägare; dekorerat dryckeskärl på hög fot