skuffa

skuffar

skuffade

skuffat

Verb

Presens: skuffar

Preteritum: skuffade

Supinum: skuffat

"Det är inte hållbart att skuffa människor från plats till plats."
"Men från samebyarnas håll är man rädd att en lagändring skulle skuffa undan renägarna från deras jaktmarker och fiskevatten, konkurrensen skulle bli för stor."
"Tennisen måste precis som friidrotten ta tag i problemet ordentligt och inte skuffa det under mattan."
"Här gäller det att få fram så bra prover som möjligt, snabbt ge björnen motgiftet som ska väcka den ur narkosen och så skuffa tillbaka den in i idet."
"Det är inte hållbart att skuffa människor från plats till plats."
"Men från samebyarnas håll är man rädd att en lagändring skulle skuffa undan renägarna från deras jaktmarker och fiskevatten, konkurrensen skulle bli för stor."
"Tennisen måste precis som friidrotten ta tag i problemet ordentligt och inte skuffa det under mattan."
"Här gäller det att få fram så bra prover som möjligt, snabbt ge björnen motgiftet som ska väcka den ur narkosen och så skuffa tillbaka den in i idet."