refräng

refrängen

refränger

refrängerna

Substantiv [n]

Obestämd singular: refräng

Bestämd singular: refrängen

Obestämd plural: refränger

Bestämd plural: refrängerna

"Sen skickade jag vers, brygga och refräng, berättar Johan"
"Jag tycker väldigt mycket om det berättandet, att man har en tydlig vers, brygga och refräng."
"Till bilderna sjöngs en sång, som i textad översättning till engelska hade frasen ” send me a car, packed with explosives ” som en sorts refräng."
"– Det är nog den myst upplyftande refräng jag gjort!"
"Låten Sing for me beskriver han som lite 60-talsinfluerad pop med en uppsluppen refräng."
"– Det är samma repliker, som en refräng."
"I maj släpps tre låtar, varav titlarna ” Washington ” och ” Arktiska oceanen ” har temat ” akut klimatångest ” – och beskrivs som ” två ganska tydliga poplåtar med vers och refräng ”."
"I den mån en låt kan vara det är det ett klassiskt Melodifestivalnummer – upptempopop med en stark refräng som innehåller stråk av disco och schlager."
"Oscar Enestads “ I love it ”, Dolly Styles “ Habibi ”, Hanna Ferm och Liamoos “ Hold you ”, Pagan Furys “ Stormbringer ” och Jan Malmsjös refräng i “ Leva livet ” går alla i tonarten ciss moll, årets vanligaste tonart."
"Låten spelades flitigt i radio under hela 60-talet och hör till klassikerna i schlagergenren med sin muntra refräng ” När det är sol och vår / och man är nitton år / är det så lite man förstår ”."

återkommande stycke i låt