pluton

[o-ljud]

plutonen

plutoner

plutonerna

Substantiv [n]

[o-ljud]

Obestämd singular: pluton

Bestämd singular: plutonen

Obestämd plural: plutoner

Bestämd plural: plutonerna

"Försvarsmakten bidrar med en helikopter som vattenbombar området dessutom med en pluton med närmare 40 soldater och tre släckbilar samt två bilar som har som uppgift att hämta vatten."
"I hennes pluton är det 51 procent kvinnor."
"– Behovet för en pluton finns för att understödja förbanden i strid, om det värsta skulle hända, säger han."
"Under måndagsmorgonen fortsätter sökandet, nu också med en pluton från militären och fler frivilliga."
"Luftsstridsskolans R3 pluton från Uppsala har den här veckan haft en plutonsövning på gamla F15 i Söderhamn."
"Första pluton nästa år"
"Strax efter midnatt på D-dagen den 6:e juni 1944, hoppade han som en av de allra första över Frankrike och staden Ranville och ledde sin brittiska pluton i strid mot tyska kulsprutenästen."
"Från Afghanistan följde flera kamrater från den dödes pluton samt förbandets pastor med."
"Anledningen till att Pluto nu kan komma att kallas pluton är dess ringa storlek – mindre än vår egen måne."
"Ett annat ödesdigert misstag var att den pluton som sköt ut över vattnet och träffade den värnpliktige i båten sköt i fel riktning."

underavdelning av kompani