öronläkare

öronläkaren

öronläkare

öronläkarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: öronläkare

Bestämd singular: öronläkaren

Obestämd plural: öronläkare

Bestämd plural: öronläkarna

"Föräldrarna besökte akuten, vårdcentraler och privata öronläkare."
"Göran Hägglund ( kd ) frågade om Göran Persson ( s ) behövde en öronläkare, och Persson kallade Fredrik Reinfeldts ( m ) tal om arbetslösheten ” ett elände ”."
"- Jag är ansvarig för den här avdelningen, men jag är ju öronläkare och arbetar bara halva min tid som allergiläkare."
"– Det handlar alldeles för mycket om vårdköer och antal operationer och besök när det pratas om vården, säger Nina Bendahl som är öronläkare."
"Ögon- och öronläkare flyttar från Tierp"
"Innan dess fick hon en lindrigare blödning från näsan, men en öronläkare bedömde att hon kunde flyttas."
"Föräldrarna besökte akuten, vårdcentraler och privata öronläkare."
"Göran Hägglund ( kd ) frågade om Göran Persson ( s ) behövde en öronläkare, och Persson kallade Fredrik Reinfeldts ( m ) tal om arbetslösheten ” ett elände ”."
"- Jag är ansvarig för den här avdelningen, men jag är ju öronläkare och arbetar bara halva min tid som allergiläkare."
"– Det handlar alldeles för mycket om vårdköer och antal operationer och besök när det pratas om vården, säger Nina Bendahl som är öronläkare."
"Ögon- och öronläkare flyttar från Tierp"
"Innan dess fick hon en lindrigare blödning från näsan, men en öronläkare bedömde att hon kunde flyttas."

läkare som specialiserat sig på örat och dess sjukdomar