världskrig

världskriget

världskrig

världskrigen

Substantiv [t]

Obestämd singular: världskrig

Bestämd singular: världskriget

Obestämd plural: världskrig

Bestämd plural: världskrigen

"Den fraktades genom Europa under ett brinnande andra världskrig från Skodaverken i dåvarande Tjeckoslovakien."
"Man har ju varit med om två världskrig och det var väl inte så trevligt, säger Ellen och fortsätter att berätta om de två krig hon upplevt."
"– Att kåtan står kvar är ett under, det ser ut som det har varit världskrig, säger Per Hampus."
"” Ser ut som världskrig ”"
"Ibland är det världskrig om vem som ska vinna – jag eller maskinen, men för det mesta vinner jag, säger Kalle."
"Det ledde ju till ett helt världskrig."
"Kongressen var en slags skandinavisk föregångare till FN, mitt under brinnande världskrig."
"Det är inget man önskar, men när det sker ett världskrig så blir det tyvärr en hel del saker kvar, säger Jimmie Adamsson, informationschef på Tredje sjöstridsflottiljen."
"I ett nummer från 1938 går det att läsa om den annalkande oron för ett nytt världskrig."
"Dagny har upplevt två världskrig och när hon föddes fanns ingen kvinnlig rösträtt."

militärväsen

historia

krig som involverar ett större antal länder, eller länder från flera olika delar av jorden (flera olika kontinenter)