envåldshärskare

envåldshärskaren

envåldshärskare

envåldshärskarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: envåldshärskare

Bestämd singular: envåldshärskaren

Obestämd plural: envåldshärskare

Bestämd plural: envåldshärskarna

"Uppdrag granskning visade att Nordea hade 400 kunder i skatteparadis och hade lånat tre miljarder kronor till en annan oligark från Kazakstan med nära band till landets envåldshärskare."
"Hur kunde han resa till Saudiarabien för att dela ut medalj till en envåldshärskare i ett land med dödsstraff, piskbestraffning och där kvinnor inte ens får köra bil?"
"Gulnara Karimova, dotter till Uzbekistans envåldshärskare Islam Karimov, tros stå bakom Takilant."
"Gulnara Karimova, dotter till Uzbekistans envåldshärskare Islam Karimov, tros stå bakom Takilant."
"Robert Fux är givetvis diabolisk som envåldshärskare och Liv Mjönes både förförisk och förledande ljuv som Maria."
"– Ja, morfar, enastående spelad av Hans Sandquist, är en envåldshärskare i sitt eget rike, anarkist och nazist, hänsynslös och incestuös."
"Kritiker menar att Martelly har en konservativ agenda och förutsättningar att bli envåldshärskare, uppger Reuters."
"Gogos envåldshärskare i Akropol?"
"Ordföranden Spiros Gogos kallas för envåldshärskare och en falang inom föreningen vill nu ha bort honom."
"Att en ledare, det vill säga envåldshärskare, i Centralasien avgår frivilligt är unikt."

person som ensam har total makt över en stat eller liknande