ångermanlänning

ångermanlänningen

ångermanlänningar

ångermanlänningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: ångermanlänning

Bestämd singular: ångermanlänningen

Obestämd plural: ångermanlänningar

Bestämd plural: ångermanlänningarna

"Och ångermanlänning han också, förstås."
"Vargen har dock prövat på att vara ångermanlänning förut."
"En 32-årig ångermanlänning döms av Högsta domstolen att betala 175 000 dollar för en kopparlast som aldrig kom fram."
"Hans företrädare Gunnar Hedlund, också han ångermanlänning från Helgum utanför Sollefteå, lade grunden till att göra centern till ett bredare parti och i mitten av 1970-talet – när Thorbjörn Fälldin tagit över – var centern det största borgerliga partiet."
"En 50-årig ångermanlänning får villkorlig dom sedan han viftat med skjutvapen och hotat skjuta flera hästar."
"Statsminister Stefan Löfven ( S ), också han ångermanlänning, fanns på plats när begravningsgudstjänsten inleddes klockan 11."
"Arg ångermanlänning"
"Gift med ångermanlänning"
"En 60-årig ångermanlänning som misstänks för sexbrott mot barn har gripits i Norge."
"Även om hon är gift med en ångermanlänning och ofta har besökt länet lär den första tiden ägnas mycket åt att sätta sig in i de lokala förhållandena."

person från, eller bosatt i Ångermanland