uppskrämd

Adjektiv

"– Man blir uppskrämd och rädd."
"- Personalen blev förstås uppskrämd, även om det aldrig var någon fara för att branden skulle sprida sig till huset."
"– Är man uppskrämd behövs inte mycket för att bli mer uppskrämd."
"– Är man uppskrämd behövs inte mycket för att bli mer uppskrämd."
"– Han är chockad och uppskrämd, naturligtvis."
"Man ska inte bli uppskrämd av det som skrivs i bland annat sociala medier, säger Lotta Iggström."
"– Då rusade clownen mot pojken och hotade honom så han blev rejält uppskrämd och ringde polisen."
"En uppskrämd häst kastade av sin ryttare och sprang rakt in i en förbipasserande bil."
"Även tidigare har det förekommit våldsamheter i relationen, så var kvinnan rejält uppskrämd skriver polisen."
"Även hans familj blev uppskrämd, men är enligt Fernando annars oskadd."

uppskrämt

Adverb

"Det kan vara så att barnet är uppskrämt att tro att något kommer hända om de berättar, eller att barnet har förmåner hos förövaren som man inte vill gå miste om, berättar Anders Jonsson."
"Par uppskrämt när poliser stormade in"
"Hon avbröt sin semester för att hålla en presskonferens som skulle lugna ett uppskrämt Tyskland."
"Den lokala organisationen Equinac som arbetar med att bevara valar och delfiner skriver på sin Facebook-sida att de som upptäckte delfinungen på stranden borde ha ringt larmnumret 112 direkt, i stället för att fotografera och röra vid ett uppskrämt och försvagat djur."
"Strax innan klockan fyra ringer ett uppskrämt vittne till SVTs redaktion i Umeå efter att ha sett flera polispatruller i Umeå centrum."