kosmonaut

Substantiv

kosmonauten

kosmonauter

kosmonauterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: kosmonaut

Bestämd singular: kosmonauten

Obestämd plural: kosmonauter

Bestämd plural: kosmonauterna

"Navet är författarens extremt närvarande berättarjag som skriver likt en psykologisk kosmonaut som insett att de största äventyren är de man stöter på i sitt inre."
"David Foster Wallace skriver likt en psykologisk kosmonaut som har insett att de största äventyren är de man stöter på i sitt inre."
"Brottningsgrepp, lejongap och en kosmonaut med vattenmelon."
"Eller egentligen är ungarna avkastningen på en gåva som Kuba gav till en sovjetisk kosmonaut på 1970-talet."
"Wahlström fick krokodilerna av en sovjetisk kosmonaut som i sin tur fick dem av den kubanske presidenten Fidel Castro."
"Rätt hårvård tycks vara en viktig egenskap för en kosmonaut."
"Rysk kosmonaut fick fråga om hårvård"
"Som en del i detta besöker astronauterna ungefär 40 skolor i Mälardalen och i dag var det Täljegymnasiets naturvetenskapliga program som gästades av en före detta amerikansk astronaut och en rysk kosmonaut."
"Andra frågor som ställdes handlade om om hur man blir vald till astronaut och kosmonaut och om man ska veta vad ett svart hål är för något om man vill in i yrket."
"– Den mest intressanta frågan jag fått handlar om vad man måste göra för att bli kosmonaut eller astronaut."
"Tjurin är kosmonaut och peggade upp utanför den internationella rymdfärjan ISS."
"Fidel Castro, en sovjetisk kosmonaut och Jonas Wahlström – så kom krokodilerna till Skansen"

En ryss som färdas i rymden utanför jordens atmosfär. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosmonaut