upptäckare

upptäckaren
upptäckare
upptäckarna
Substantiv [n]

Översättningar

Hur böjs ordet upptäckare på svenska?

Obestämd singular: upptäckare
Bestämd singular: upptäckaren
Obestämd plural: upptäckare
Bestämd plural: upptäckarna

Hur används ordet upptäckare

  • "Gamla granens upptäckare : ” I värsta fall kan Old Tjikko dö ”"
  • "Det var också ett fantastiskt tillfälle att visa världen den otroliga biologiska mångfald som, framför allt flugor, utgör, förklarar dess upptäckare, den australiska forskaren Bryan Lessard."
  • "Dess upptäckare fick nobelpriset 2010."
  • "I tusentals år har den väntat på sin upptäckare och det 12 kilo tunga benet anses vara ett av de mer märkliga fynden i Norrlands inland."
  • "Benet har legat på botten av Fjällsjöälven i tusentals år och väntat på sin upptäckare."
  • "Där visas inte bara gubbar av Axel Petersson – som Döderhultarn egentligen hette – utan också av hans upptäckare, eksjösonen Albert Engström som föddes för 140 år sen."
  • "– Vi hoppas att det inte var medvetet att någon bröt sig in, att det kanske var någon äventyrslysten upptäckare som trodde att det var ett bergrum, säger Per Hilding."
  • "Utställningens dyrgripar har ett yttre hölje av metall och användes ursprungligen av kolonisatörer och upptäckare i Afrika, vars bagage fraktades av bärare."
  • "Det nya blodgruppssystemet har döpts till Fors-systemet efter molekylens ursprunglige upptäckare, John Forssman."
  • "En amerikansk upptäckare har funnit plast på havets botten."

Vad betyder upptäckare inom Yrken ?

någon, några eller något som upptäcka|upptäckt något

Möjliga synonymer till upptäckare

Diskussion om ordet upptäckare