sällskapsspelet
sällskapsspel
sällskapsspelen
Substantiv [t]
Hur böjs ordet sällskapsspel på svenska?
Obestämd singular: sällskapsspel
Bestämd singular: sällskapsspelet
Obestämd plural: sällskapsspel
Bestämd plural: sällskapsspelen
Hur används ordet sällskapsspel
- "Och Gävleelevernas tävlingsbidrag – som var ett sällskapsspel – räckte till en andraplats."
- "Lokalerna på Hantverkargatan 34 nära Hofors centrum är rejält tilltagna och rymmer både ett stort gemensamt umgängesrum och flera mindre rum för till exempel tevetittning och sällskapsspel."
- "– Det är inte ett sällskapsspel det handlar om, säger partiets vice ordförande Anders W Jonsson, till SR P4."
- "– Det här är liksom inte ett sällskapsspel det handlar om."
- "Jag kommer nog att försöka spela sällskapsspel med resten av familjen, men ingen vill ju spela med en dålig förlorare ..."
- "Dessutom lanserar Polisförbundet ett nytt sällskapsspel för att få poliser att prata mer om etik och moral på jobbet."
- "- Statsministern avvisar frågor om detta som ett meningslöst sällskapsspel, sade Göran Hägglund ( kd )."
- "Han betecknar frågor om eventuella regeringskoalitioner som ” ett menings- löst sällskapsspel ”."
- "Jag hade med mig På spårets sällskapsspel och vi satt i en tyst vagn så vi fick en del onda blickar, berättar Ebba Stragne"
- "Det är inget sällskapsspel vi håller på med."
spel (såsom brädspel eller kortspel) som spelas i sällskap som hobby eller för umgänge