punkaren
punkare
punkarna
Substantiv [n]
Hur böjs ordet punkare på svenska?
Obestämd singular: punkare
Bestämd singular: punkaren
Obestämd plural: punkare
Bestämd plural: punkarna
Hur används ordet punkare
- "Där kommer punkare fram och tycker att man är jättehäfig."
- "– Den har påverkat hela mitt liv också, säger gitarristen Micke Berglund, politiskt är jag väl punkare än i dag eftersom jag har samma värderingar då som nu."
- "Stefan Sundström, 57, får det för sin långa musikaliska karriär, från punkare fram till dagens låtskrivare, trubadur och sångare."
- "Se bilderna : Skjutna punkare, bränder och SM-guld"
- "Eftersom snäckan har taggigt skal kom Shannon Johnson och hennes kollegor vid Monterey Bay Aquarium Research Institute i USA att tänka på 1970- och 80-talens punkare."
- "Från punkare till Generaldirektör"
- "När det stod klart att regeringen utsett Dan Eliasson till ny generaldirektör för Försäkringskassan kunde Mats inte låta bli att twittra om saken och om Dans bakgrund som punkare och inte minst naturligtvis om"
- "En annan före detta punkare är SVT:s politiske reporter och kommentator, den numera vassa politiska analytikern och genomkorrekte Mats Knutson."
- "- Jag tror inte det är någon nackdel att ha bakgrund som punkare och sedan bli generaldirektör – men det är klart att steget är ganska långt från ett undergroundband i Hedemora till högste chef för Försäkringskassan, slutar Mats Knutson."
- "En annan före detta punkare är SVT:s politiska reporter och kommentator, den numera vasst politiska analytikern och genomkorrekte Mats Knutsson."
Punk är en subkultur som grundades i USA i mitten av 1970-talet och är baserad på lättspelad, ofta aggressiv musik (känd som punkrock) och en "gör det själv"-anda. Den syftar i högre utsträckning än många andra subkulturer till att chocka och provocera samhället.