munskänken
munskänkar
munskänkarna
Substantiv [n]
Hur böjs ordet munskänk på svenska?
Obestämd singular: munskänk
Bestämd singular: munskänken
Obestämd plural: munskänkar
Bestämd plural: munskänkarna
betjänt på kungligt hov, tillika avsmakare
Relaterat till munskänk
underordnad
- amma
- barnflicka
- barnjungfru
- barnpiga
- barnsköterska
- betjäning
- betjänt
- betjäntlivré
- betjäntrum
- borstpojke
- diskare
- domestik
- domestikrum
- hembiträde
- hov [ politik ]
- hovlakej
- hovmarskalk
- husa
- husfolk
- hushållerska
- hyrlakej
- jungfru
- jungfrupiga
- kalfaktor [ militärväsen ]
- kammartjänare [ historia ]
- kammartjänare [ samhälle ]
- kock [ mat ]
- kock [ Yrken ]
- kokerska [ mat ]
- köksa [ servering ]
- lakej
- lakejsjäl
- lakejtyp
- legoavtal [ juridik ]
- legohjon
- mamsell
- munskänk
- piga [ allmänt ]
- springflicka
- springgosse
- springpojke
- städerska
- taffeltäckare
- tjänare
- tjänstefolk
- trotjänare
- tvätt [ kläder ]
- tvättare
- tvätterska
- tvättgumma
- uppassare [ mat ]
- uppassning
- åldfru