knarra

knarrar
knarrade
knarrat
Verb

Översättningar

Hur böjs ordet knarra på svenska?

Presens: knarrar
Preteritum: knarrade
Supinum: knarrat

Hur används ordet knarra

  • "På slottet kan ljus helt oförklarligt flytta sig, golv knarra och ibland, efter att jag stängt igen en viss del av slottets övervåning, så kan jag höra ett sorl av folk som pratar och ett slammer av kaffekoppar, trots att jag vet att det omöjligt kan vara någon där."
  • "De som promenerar och cyklar på Storgatan i Luleå centrum märker redan att det har slutat att knarra under fötterna och det är inte längre är risk att slira med cykeln i gruset."