junior

junioren

juniorer

juniorerna

Substantiv [n]

Obestämd singular: junior

Bestämd singular: junioren

Obestämd plural: juniorer

Bestämd plural: juniorerna

"– Vi kommer behöva lyfta upp en junior så vi har en full forwardstrupp vi kan träna med."
"Vi anmälde henne till seniorerna, trots att hon fortfarande var junior."
"Filip är allsvenskans bäste junior"
"Han vann SM-guld i MoDo AIK 1979 som junior och spelade den säsongen i tre olika landslag – juniorlandslaget, B-landslaget Vikingarna och Tre Kronor."
"Leksands IF:s 18-årige forward Filip Forsberg är vinnare av Guldgallret 2013 och är därmed Hockeyallsvenskans bästa junior."
"Just nu är hon rankad som världens bästa junior i mountainbike."
"Lars Löfgren som tävlar som junior för FMCK Falun tog en andraplats i helgens båda race vilket gav honom en andra plats totalt."
"Jullia Svan har varit trea en gång tidigare i loppet som junior."
"Kajsa Snihs från IK Jarl i Rättvik fick ta emot Eurosports specialpris till årets kvinnliga junior."
"Som junior har hon en sjätte plats i VM stafett som bästa internationella merit."

den yngre (i motsats till ''senior'' den äldre)