brottningen
brottningar
brottningarna
Substantiv [n]
Hur böjs ordet brottning på svenska?
Obestämd singular: brottning
Bestämd singular: brottningen
Obestämd plural: brottningar
Bestämd plural: brottningarna
tvekamp där kämparna söker att med muskelstyrka bryta ned eller kasta omkull varandra; särskilt i fråga om tvekamp efter bestämda regler bedriven såsom sport
Möjliga synonymer till brottning
- brottningsmatch [ sport ]
- wrestling [ sport ]
Relaterat till brottning
ansträngning
- ansträngning
- atlet [ sport ]
- atletklubb [ sport ]
- belastning
- brottare [ sport ]
- brottning [ sport ]
- brottningskamp
- brygga [ gymnastik ]
- bändning
- dust
- forcering [ allmänt ]
- förlyftning
- gymnast [ gymnastik ]
- gymnastik [ sport ]
- kamp
- karlatag
- kast [ sport ]
- knuff
- kraftansträngning
- kraftprov
- krystning
- nappatag
- påkänning
- rekord
- ryck
- slag [ sport ]
- slitning
- strid
- stridbarhet
- stridslystnad
- stridstupp
- stöt
- tävlan
- töjning
- utbrott
- våldsamhet
- överansträngning
strid
- bandy [ sport ]
- boxning [ sport ]
- brottare [ sport ]
- brottning [ sport ]
- brottningskamp
- bältespännare
- duell
- envig
- fingerkrok
- fotboll [ sport ]
- fotbollsmatch [ sport ]
- gladiator
- gladiatorsspel
- gladiatorsstrid
- hockey [ sport ]
- holmgång
- kapplöpning
- kappränning
- livtag
- mensur
- regatta [ sjöfart ]
- ringränning
- satisfaktion
- spärritt
- tornering
- tvekamp
- tävlan
- tävling
- tävlingskamp
- utmaning