personsökaren
personsökare
personsökarna
Substantiv [n]
Hur böjs ordet personsökare på svenska?
Obestämd singular: personsökare
Bestämd singular: personsökaren
Obestämd plural: personsökare
Bestämd plural: personsökarna
Hur används ordet personsökare
- "AT-läkaren ska ha försökt nå läkaren både på telefon och via personsökare utan resultat under natten."
- "Det gäller varor som datorer, skrivare, mobiltelefoner, personsökare, digitalkameror, musikspelare, kylskåp, leksaker och tv-apparater."
- "Informationen kan också sändas direkt till personalens personsökare."
- "Det är fortfarande oklart vad som gör att personsökare som sjukvården i Östersund har fungerar bristfälligt."
- "Jourhavande läkare har alltid personsökare på sig."
- "När avdelningar behöver hjälp får läkare larmet i sin personsökare med nummer till den som larmat samt vilken prio det är på larmet."
- "De personsökare som sjukvården i Östersund använder fungerar bristfälligt."
- "Då fanns en personsökare som man kunde skicka ett hjärta med, och det var detta som fick honom att inse hur stort behovet var att skicka symboler i ett textmeddelande."
- "Han hade vibrationsdämpare och personsökare med nummer 00 474 711"
- "Vilket innebär att han när som helst kan få ett larm på sin personsökare."
Rim på personsökare
Ordet personsökare har 2 betydelser
- Inom teknik, telefoni
- Inom generell
teknik, telefoni
generell
bärbar elektrisk apparat som bärs av person och som andra personer på distans kan aktivera, t.ex. ringa till, för att få personens uppmärksamhet genom att apparaten då ger ifrån sig en (t.ex. ljudlig) signal och eventuellt också visar ett nummer (t.ex. avsändarens telefonnummer eller en kod) eller en text på en inbyggd display