mynningsladdaren
mynningsladdare
mynningsladdarna
Substantiv [n]
Översättningar
Hur böjs ordet mynningsladdare på svenska?
Obestämd singular: mynningsladdare
Bestämd singular: mynningsladdaren
Obestämd plural: mynningsladdare
Bestämd plural: mynningsladdarna
Hur används ordet mynningsladdare
- "Det rör sig om vapen som inte är licenspliktiga, närmare bestämt ett par mynningsladdare – som är en enklare typ av eldvapen – och en pilbåge."
- "Bland det stulna finns ett 40-tal föremål som svepaskar, textilier, lådkameror och en mynningsladdare."
- "Gamla vapen – mynningsladdare som inte går att skjuta med – saknas också, liksom flera textilier."
- "Man skjuten med mynningsladdare"
- "Mannen sköts med en så kallad mynningsladdare och fördes till sjukhus."
- "– Han blev skjuten med en så kallad mynningsladdare, säger Maud Johansson på länskommunikationscentralen i Västmanland till TT."
En mynningsladdare är ett eldvapen som laddas framifrån, alltså från mynningen. Det är den enklaste typen av eldvapen och består i huvudsak av ett eldrör som är öppet vid mynningen och slutet i bakändan. Bland tyngre vapen benämns mynningsladdare oftast som framladdningskanoner.
Mycket tidiga kanoner var inte sällan bakladdade, men sedan 1500-talet och fram till slutet av 1800-talet har den uteslutande mängden eldvapen varit mynningsladdade. Luntbössan är ett exempel på ett enkelt mynningsladdat eldvapen. De mynningsladdare som används idag är i huvuddrag granatkastare, salutkanoner samt vissa vapen av äldre modell som används för målskjutning
Bilden: Principen för mynningsladdare.
1. Fänghål
2. Drivladdning
3. Förladdning
4. Kula
5. Förladdning
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mynningsladdare